Långpass

Temperaturen kändes lite mer lagom idag (8-10 minusgrader), så förmiddagen har jag spenderat i skidspåret.

Jag ville åka en lite längre sträcka för att förbereda mig inför Halvvasan, det är ju bara en månad kvar nu! Då de längre spåren här inte är elljusspår så måste man åka dem medan det fortfarande är ljust ute. En ledig fredag passar detta därför utmärkt! 

Jag började med ett varv runt 10 km slingan. Den är egentligen bara som ett skoterspår som går genom skogen, men med draget skidspår i. Det är väldigt vackert och ganska mysigt att åka runt där i skogen, men jag ska i ärlighetens namn säga att jag faktiskt var ganska rädd. Det jag är rädd för är Älgen. Tänk om det står en älg där mitt i spåret när man kommer runt en sväng, eller inne i skogen. Jag tror att jag skulle skita på mig....

Så här fint är det här i skogsspåren!

Inga älgar syntes som tur var till idag. Efter de första 10 kilometrarna tog jag en runda runt 7,5 km slingan, som går efter delar av 10 km slingan. Jag kände mig väldigt pigg idag, så jag funderade på att avsluta dagens träning med ett varv på 4 km spåret för att komma över 2 mil. Detta blev det dock inget av. När jag hade ungefär 2 km kvar till varvning på 7,5:an började jag känna av ett skavsår på vänster häl. Innan jag hade tagit mig runt hela varvet gjorde det så ont att jag bara ville lägga mig ner och grina. Det visade sig att en vass kant i pjäxan (som jag alltid känner av litegrann) nött hål på strumpan och sedan skavt emot skinnet på hälen. Min häl är inte en vacker syn för tillfället.

Jag fick i alla fall 17 kilometers härlig skidåkning, vilket jag är väldigt glad för. Nästa gång jag ska ge mig på ett långpass ska jag nog "försäkerhetsskullcompeeda" båda mina hälar.


Kram, kram