Vallabod/tvättstuga

Provar mitt "nya" vallaställ som jag bytt till mig mot en flaska vin. Funkar fint!

Stiltje

Här råder stiltje, både på blog- och träningsfronten.

Juldagen och annandagen hade jag turen att få åka längdskidor. Det blev lite stakåkning och teknikträning på juldagen. På annandagen åkte jag till Staden och återupplevde gamla minnen i spåren från min skoltid tillsammans med Svägerskan.

Efter detta bröt förkylningen, som jag försökt ignorera i flera dagar, ut ordentligt. Gårdagen och den här dagen har mest tillbringats i soffan.

Det enda jag har orkat med i träningsväg är att sitta på den träningsboll som jag fick av Sambon i julklapp. Denna "sittning" (som har kombinerats med tv-tittning) har dock resulterat i rejäl träningsvärk i både rumpa, ben och mage. Kanske åker soffan snart ut och ersätts av ett gäng bollar i olika storlekar - både till oss och våra eventuella gäster. Tänk vad vältränade vi alla skulle bli!

I morgon planerar jag att vara frisk igen.


Kram, kram

Dan före dan...

... var väldigt kall. Den planerade längdskidåkningen fick bli ett pass på trainern i garaget istället. Eftersom jag har lånat ut min trainer till Sambon de senaste veckorna (eftersom hans har varit ur funktion) var det ett tag sedan jag cyklade - det kändes... Sambon kom in en sväng och ville prata med mig om vad han skulle handla, han blev snabbt utskickad igen.

När jag hade cyklat i ungefär 25 minuter började det dock gå mycket lättare. Jag kunde växla upp till de högsta växlarna (vilket aldrig hänt inomhus förut). Jag tänkte att jag hade gått över någon sorts magisk gräns. Jag var hur stark som helst! Fast det kändes lite konstigt. Cykeln gungade och det tog liksom inte emot när jag tryckte i. Det var helt omöjligt att komma upp i hastighet trots att jag växlat upp så mycket. Det visade sig att jag hade fått punktering... Hur kan man få punktering inne i ett garage när man står helt still!?

Det hela slutade med att jag tog av mig de två klädesplagg som jag hade på mig när jag cyklade och tog på mig 11 andra klädesplagg istället. Sedan knöt jag på mig mina löparskor och sprang en långsam runda i kylan.

Det var fantastiskt vackert, om än inte behagligt, ute.



Kram, kram

Träning?

Dagens träning: 9 min löpning. Löjligt! (men vad gör man inte för att förhoppningsvis kunna springa åtminstone 5 km i sträck i värmen om 4 veckor...)


Kram, kram

Hurra, hurra!

Idag är det en speciell dag. Inte bara för att det är mamsens födelsedag, utan också för att jag och Bästa vännen har slagit rekord!

Morgonens längdskidåkningstur blev längre än någon av oss någonsin har åkt förut. Efter att ha snurrat 4 varv på 4-km slingan hade vi avklarat 16 härliga kilometrar på längdskidor! Jag måste faktiskt säga att det var mindre jobbigt än vad jag trodde att det skulle vara. Naturligtvis är jag nu lite trött i benen, men jag var verkligen inte helt slut. Med tanke på att jag ska klara av en nästan 3 gånger så lång sträcka om bara 2 månader så är ju det tur.


Kram, kram

Full fart i bassäng och spår

Trots att det var lite nervöst åkte jag i morse till Staden för att besöka Simhallen. Jag ignorerade alla badvakter som satt vid bassängkanten och gjorde ingenting i väntan på att nästa skolklass skulle komma. Jag tog det lugnt och försökte verkligen att tänka på tekniken när jag simmade. Det visade sig att det gick så mycket bättre, jag blev inte alls lika andfådd som jag brukar bli och jag tror faktiskt att det gick lite snabbare - trots att det kändes som att jag tog det lugnare än vanligt.

Eftermiddagen har tillbringats i skidspåret tillsammans med Sonen. Han har väntat i flera veckor på att få spänna på sig skidorna, men det har aldrig riktigt passat (det har varit så mycket annan träning, kalasande och iskyla). Nu när han äntligen fick komma till skidspåret ville han aldrig sluta åka. När han hade åkt 4,2 km bestämde jag att det fick vara nog för den här gången, han måste ju ha kvar lite ork i benen till hockeyn i morgon bitti!

Stilstudie på överlycklig Son i skidspåret.

Kram, kram

Idag blev det äntligen av...

Gårdagen bjöd på mycket kallt väder, så att ta igen den missade skidåkningen kändes inte så lockande. Istället tog jag på mig alla träningskläder jag har och sprang ett varv runt kvarteret (typ). Det blev totalt 9 minuters löpning och hela 1,7 km avklarades (av- och påklädningen tog nog längre tid än själva löpningen...). Den stora lyckan var att jag inte fick ont i knät, så det var nog en alldeles lagom lång löpartur.

Den efterlängtade längdskidåkningen blev istället av efter dagens middag. Spåret hade snöat över under dagens ymniga snöfall, men jag fick leka spårdragare det första varvet på 1,5 km slingan och sedan var det inga större problem. Nästa gång kanske det går att åka de längre spåren - hoppas verkligen det!


Kram, kram

Surt

Då jag slutade relativt tidigt idag blev det en tidig middag för att jag sedan skulle kunna bege mig till skidspåret. När klockan var halv 6 bytte jag om i väntan på att Sambon skulle komma hem från arbetet och ta över föräldraansvaret. Jag väntade iförd mina träningskläder i 1,5 timme, sedan gav jag upp. Tyvärr drog Sambons viktiga möte ut så mycket på tiden att det inte hanns med någon träning alls den här kvällen - för någon av oss...

Teknikträning

Igår när jag satt i mitt garage och trampade på min trainer tittade jag på Mattias Svahns skidskola med André Pops som visades på Vinterstudion. Enligt mitt tycke var det ett väldigt givande och inspirerande inslag.

I morse begav jag mig iväg till mitt "hemmaspår" som, trots helgens ymniga snöfall, inte är mer än ok ännu. 1 km slingan var delvis väldigt dålig, men om man genade och bara åkte 800 m rundan så var det helt ok.

Äntligen finns det spår här hemma!

Då denna runda är väldigt platt bestämde jag mig för att tänka på de saker som togs upp på skidskolan igår. Det blev alltså ett 8 km pass där jag mest försökte koncentrera mig på tekniken (blandat med lite stakning för att det inte skulle bli alltför enformigt).

Det är härligt att längdskidåkningssäsongen verkar ha kommit igång iaf!


Kram, kram
 

Dåligt självförtroende

I grunden har jag otroligt dåligt självförtroende när det gäller träning. Jag tror att detta delvis kan bero på att jag egentligen inte började träna förrän jag blev vuxen. Jag är inte "skolad" i idrottande helt enkelt.

Ett ganska talande exempel på mitt dåliga självförtoende är att när jag började springa för 3 somrar sedan sprang jag bara i skogen eftersom jag inte ville att någon skulle se mig när jag sprang. Den 2:a sommaren jag sprang började jag kunna springa på ställen där det fanns människor som kunde se mig, men jag tog av mig mina glasögon för då kände jag mig "osynlig" (HA, HA!). Nu har jag inga som helst problem att springa någonstans - oavsett vem som ser mig.

Nu är det istället i simningen jag har lite problem med självförtroendet. Det är egentligen ett under att jag hoppar ner i bassängen på simhallen i Staden varje vecka, men jag har från första gången intalat mig själv att ingen bryr sig om att titta på mig när jag simmar.

Idag har mina farhågor besannats - "folk" tittar visst på mig när jag simmar... Efter avslutad simträning idag kom en av badvakterna och gav mig konstruktiva råd om vad jag kan tänka på om jag vill förbättra min crawlteknik (jättebra råd som framfördes på ett väldigt bra sätt och som jag är väldigt glad att jag fått).

Nu undrar jag mest hur jag ska våga mig ner i den där bassängen igen... Jag får väl helt enkelt återgå till att vara Guldfisken (Sambons smeknamn på mig när han tycker att jag har dåligt minne) och låtsas att bassängen är min lilla guldfiskskål.


Kram, kram

Aj, aj, aaaaj!

Kroppen protesterar efter söndagens längdskidåkning. Det finns nog inte någon del av min kropp som inte har träningsvärk just nu. I natt vaknade jag av att jag låg och försökte massera mig själv på ryggen för att mjuka upp mina onda muskler. Det var svårt att sova samtidigt, så jag fick ge upp massagen.

Att köra bil till och från jobbet idag var inte heller någon höjdare, jag kunde ju inte lyfta upp benen för att flytta fötterna mellan pedalerna utan att det gjorde jätte-, jätteont. Det slutade med att jag satte hälarna i mattan och vinklade fötterna sidledes istället - det känns kanske inte som det säkraste sättet att köra bil på...

När det var dags för dagens träning så blev passet på trainern kortare än planerat eftersom musklerna inte alls ville arbeta lika hårt som jag ville att de skulle. Som straff fick de ett styrketräningspass innan det blev kvällsvila.


Kram, kram

Säsongen har börjat!

Efter gårdagens intensiva snöfall kunde jag i morse konstatera att det ändå var för lite snö för att det skulle kunna dras upp några längdåkningsspår i kommunen. Bästa vännen hade dock fått nys om att de dragit upp ett spår i Staden, så efter ett snabbt besök på skyltsöndagen akutvallade jag mina skidor och sedan åkte vi de dryga tre milen till det aktuella skidspåret.

Skidspåret visade sig dock vara betydligt kortare än vägen dit, närmare bestämt ca 450 m, men det var riktigt fint dragna metrar! Jag och Bästa vännen kämpade på fram och tillbaka på detta spår i en timme tills vi hade tagit oss dryga 11 kilometer.

Termometern visade på 12 kalla minusgrader, så jag blev inte direkt jättesvettig, men jobbigt var det iaf. Med tanke på att det är ganska många månader sedan jag åkte längdskidor sist så lär det nog (förhoppningsvis...) kännas i kroppen i morgon.


Kram, kram