Dagens besök hos ortopedteknikern (som var en man och inte en kvinna...) kunde inte ha gått bättre. Jag ska få, eller rättare sagt köpa, formgjutna ilägg till mina löparskor. De måste jag till en början använda i alla skor för att sedan förhoppningsvis bara behöva när jag tränar. Utöver detta skulle han göra en mindre justering på mina löparskor, och även på mina skidpjäxor om det var nödvändigt.
Ortopedteknikern försäkrade mig om att jag absolut skulle kunna börja springa igen bara jag fått mina ilägg till skorna. Vilken lycka! Jag höll faktiskt på att börja gråta. De senaste veckorna har jag på allvar börjat tro att jag skulle bli tvungen att lägga löparskorna på hyllan för alltid... Om två veckor kan jag hämta mina formgjutna ilägg och sen kan jag troligtvis börja spring lite lätt.
Eftermiddagen har jag spenderat instängd i garaget tillsammans med mina och Sambons skidor. Nu har båda paren fått sig både glidvalla och fästvalla, så nu har Sambon inga ursäkter för att inte följa med ut i skidspåret. Jag tror det blir en tur redan i morgon!
Kram, kram
Förra inlägget var alltså ett praktexempel på när du borde använt "hen"!
SvaraRadera