Förkylt

Förkylningen som Sambon drabbades av efter förra helgens urladdning på Vätternrundan har nu spridit sig i familjen. Gumman kom hem från korttids i morse med feber och har sovit mer eller mindre hela dagen och själv har jag för andra dagen i rad kraftiga förkylnigskänningar vilket betyder ingen träning för mig. Hyfsat frustrerande med tanke på att jag hade planerat att provsimma min våtdräkt och köra lite simträning såhär veckan innan Vansbro Halvsim. Ja, ja, huvudsaken är ju att jag inte är sjuk nästa fredag iaf...


Kram, kram

Storvinst!

Veckan efter att jag hade sprungit Blodomloppet fick jag ett trevligt telefonsamtal från Blodcentralen. Det visade sig att jag hade 2:a bästa tid av de kvinnliga blodgivarna på 5 km, vilket innebar att jag hade ett fint pris att hämta. Då jag har haft ett ganska fullspäckat schema de senaste veckorna, med bl.a HalvVättern, valphämtning och schemaläggningsarbete har jag aldrig haft möjlighet att åka in till Umeå för att hämta mitt fina pris.

I förrgår hade Mammsingen dock några ärenden till staden och kunde då även hämta ut mitt pris. Idag har jag så äntligen fått veta vad jag vunnit.

Priset gömde sig  i denna "lilla" väska

Detta var vad som gömde sig i väskan;
en springform (passande för en löpare ;-)), en glasform med lock,
en grillpanna och en liten karaff att blanda dressing i...

Förutom att det är riktigt trevligt att delta i diverse olika tävlingar så kan man alltså om man har tur vinna väldigt fina priser (trots att man inte vet om att det finns några priser att vinna), vilket aldrig är fel.


Kram, kram

HalvVättern 2

De 15 milen är nu avklarade! Både cykeln och kroppen höll hela vägen.

Jag kände mig förvånandsvärt pigg mer eller mindre hela vägen. Jag hade egentligen inte någon svacka alls på hela tiden. Det betyder naturligtvis inte att jag inte var trött när jag gick i mål...

Jag och Bästa vännen hade samma starttid, så vi följdes från start till mål. Svägerskan startade 2 minuter efter oss, men vid vätskestoppet efter 5 mil hittade hon igen oss så de sista 10 milen följdes vi alla tre.

Vi lyckades alla tre spränga den magiska gränsen 5 timmar, så vi får förhoppningsvis fortsätta cykla i cykelklubbens färger.

Kram, kram

HalvVättern 1

Dagen började 05.30 när väckaren ringde denna lördagmorgon. Både jag och Sambon skulle bli hämtade vid 06.00. Sambon skulle till Skellefteå på MTB tävling och jag skulle påbörja den 80 mil långa resan till Motala med tre av mina cykelvänner.

När vi hade vår andra kisspaus, i Sundsvall, upptäckte vi att oljelampan börjat lysa. Den blinkade dock bara till när man saktade in eller stod stilla. Om man körde på efter motorvägen slocknade den. Oljenivån var hög och oljan byttes ut helt härom dagen, så det hela var lite av ett mysterium.

Efter att ha konsulterat mer bilkunniga personer konstaterades det att oljan som fyllts på nog var för tunn. Vi stannade på närmsta mack, köpte tjockare olja, lånade ett tråg, en tratt och ett verktyg. När vi kom ut och skulle påbörja vårt arbete (jag i vit sommarklänning) kom en mycket vänlig kille och frågade om vi behövde hjälp.

Killen bidrog med mekanikerkunskaper och en domkraft. Han tömde bilen på olja och fyllde sedan på ny. Vi (fyra tjejer) tittade på, räckte papper och fotade.

Efter detta slutade oljelampan att lysa och vi kunde fortsätta vår resa. Nu sitter fyra nöjda och tacksamma tjejer i bilen igen!

Kram, kram

Gammal och trött

Idag var det dags för den sista (och enda) lite längre cykelturen tillsammans med Svägerskan innan HalvVättern.

Det blev en 8-mila runda som är rätt så backig. Den senaste veckans högsommarvärme hade, som tur var, gett med sig. Termometern visade på 18 grader, himlen var grå och regnet hängde i luften - men vi klarade oss ifrån det!

Jag var inte alls pigg i benen, vilket inte förvånade mig det minsta eftersom jag var trött i kroppen redan innan jag gav mig iväg. När jag kom hem kändes det som att jag inte skulle klara av att cykla en enda mil till. Nästa helg ska jag ju cykla dubbelt så långt, så jag blev faktiskt lite orolig. Sambon lugnade mig och sa att en ordentlig uppladdning skulle göra att jag skulle orka utan problem. Hoppas verkligen att han har rätt...

Nu är det bara 2 veckor kvar tills jag får hämta hem den här sötnosen - oj vad jag längtar!

Sirap 6 veckor <3

Kram, kram

I ett korvaskinn

Med bara 5 veckor kvar till Vansbro Halvsim har jag idag fått hem den våtdräkt som jag har köpt. Eftersom jag, enligt Sonen, är en badtunna och fryser så ofantligt mycket i kallt vatten har jag köpt en våtdräkt med långa ärmar och ben.

Självklart ville jag prova mitt inköp direkt jag fick hem det, det är ju alltid svårt med storlekar. Att göra detta en dag som denna, när det är 26-27 grader varmt i skuggan, kanske inte är helt optimalt. Trots att jag inte var ner i någon sjö var jag sjöblöt när jag tog av mig den. Det kanske är därför det heter våtdräkt!?



Som ett korvaskinn, men det är väl så den ska vara?

Vi får väl se när det blir premiärdopp i nyinköpet...


Kram, kram

Backe

Efter att resten av familjen gett sig iväg till skola och jobb åt jag i morse en ordentlig frukost och hoppade sedan upp på min racer för ett förmiddagspass i högsommarvärmen.

Benen kändes fortfarande sega efter tisdagens löpning. Jättekonstigt tycker jag efter så kort löpning, men Sambon säger att det inte alls är konstigt (och han brukar ju ha koll när det gäller träning...).

Då jag och Svägerskan planerar ett lite längre pass på söndag, så ville jag göra något annorlunda idag. Jag frågade min PT (Sambon) om det var ok att köra lite backe, vilket han tyckte att det var. Jag värmde upp i en dryg mil och cyklade sedan två gånger uppför Pengsjölia, den backe som avslutar vår lokala cykeltävling Vännästrampet. Det var jättejobbigt, men roligt! Totalt blev det 28 km cyklat idag.

Nu håller jag bara tummarna att vädret håller i sig till på söndag och att benen är lite piggare då än vad de var idag.


Kram, kram