Korta vader

Igår var jag i Samariaravinen och vandrade tillsammans med mina två svägerskor och min ena svåger. Det blev en lång dag då vi lämnade hotellet 06.05 och kom tillbaka 21.30.

Själva vandringen var ca 15 km lång, och under de första 5 km sjönk (förlorade? tappade? - ni förstår nog vad jag menar...) vi 1000 höjdmeter, så det var ganska brant utför.

Tyvärr höll inte min ena svägerskas gamla skor för denna typ av aktivitet, så hon fick mer eller mindre vandra 13 km med ett par innersulor fastknutna under fötterna med några remmar. Det märktes att hon är "gammal" scout, för hon beklagade sig inte mycket utan trampade på i sina obefintliga skor. Hade det hänt mig hade jag nog fortfarande suttit kvar på en sten i ravinen och grinat.

Vandringen tog lite längre tid än beräknat pga detta lilla missöde, men när vi äntligen hade tagit oss ner till byn fick vi sätta oss på en restaurang med vacker havsutsikt och äta riktigt god Grekisk mat.

Idag har vi alla fyra väldigt korta vader (inte träningsvärk!). Vi har vaggat omkring här på hotellet som en hel ankfamilj. Övriga familjemedlemmar (som inte var med på vandringen) har gjort sig lustiga över vår gång hela dagen - men det bjuder vi på!